Traditioner
God Afton !
Glenzas blogg kommer redan i detta tidiga skede klämma in ett nytt tema som kommer vara återkommande med jämna mellanrum. Det finns absolut inga rutiner eller strukturer i denna blogg men bara en grej inträffar fler en 2 ggr så är det en återkommande tradition.
Kapitel 1 av Glenzas ”Inside Glenzas Studio” tar härmed fart. Har ni inte sett originalet, ”Inside Actors´s Studio” ska ni se det. Orkar inte berätta varför utan se det bara.
Man intervjuar helt enkelt kyliga personer, i originalets fall är det diverse Hollywood stjärnor, i mitt fall är det lokalt sköna förmågor helt enkelt. Man måste börja någonstans.
Jag börjar med Anton Schön :
1 Vilket ord gillar du mest?
Svar: Orm
2 Vilket ord gillar du minst?
Svar: Nej
3 Vad blir du tänd/uppspelt av?
Svar: Jaaa…… Jag blir ju inte tänd, När faan blir jag uppspelt då? När den 25e ligger på en fredag kanske.
4 Vad blir du avtänd av?
Svar: Gråtande tjejer
5 Vilket ljud eller oväsen älskar du?
Svar: Slotsmaskinerna på casinot, eller Lasse Berghagen i högtalarna, helst när jag är bakis i Åre.
6 Vilket ljud eller oväsen hatar du?
Svar: När 2 nykära ligger och tisslar med varandra så man liksom inte hör vad dom säger utan det bara är tisseltassel ljud. En jag känner är bra på det.
7 Vilket är ditt favorit svärord?
Svar: Orm
8 Vilket yrke bortsett från ditt eget skulle du vilja pröva på?
Svar: Rockstjärna (iaf en konsert) eller direktör.
9 Vilket yrke skulle du absolut inte vilja pröva på?
Svar: Katoj i Thailand
Till sist…
10 Om himmelen existerar, vad skulle du vilja att gud sa till dig när du stod vid pärleporten?
Baren är till höger ( Skratt )
Jag tackar Anton så Scönt mycket för att han ställde upp i första delen av Inside Glenzas Studio. En följetång man inte kan missa. God afton era förbannade galningar.
Glenza, med slaglugg.
Inception 7e leveln.
Jag drog på konferensresa i Asien i söndags, kom hem idag. Med jobbet alltså.
Dåligt? Nä, inte direkt. Vi flög hela vägen också, inga löjliga tåg eller bussar med andra svettiga ryggar utan direktflyg från Sundsvall. När vi anländer på Midlanda står där det största flygplan jag sett. Det var 10 ggr så stort som själva puttinuttbyggnaden som står där.
För att kliva på planet fick man ställa sig på en pråmliknande platta som i sin tur lyftes upp av en helikopter i höjd med planets ingång. Enter please mister please!
Väl inne på planet är det trångt som bara den, man kan inte gå raklång i planets gångar och man fick sitta med knäna indragna i magen nästan. Jag är för övrigt 178cm svinlång vilket knappast kan räknas som ett handikapp åt det långa hållet. Men resan ner gick väldigt snabbt ändå, det kändes som 5 minuter uppskattningsvis.
Vi landar på någon liten ö som jag inte kommer ihåg namnet på. Landningsbanan var även den väldigt liten, ungefär som en väldigt oval rund ring i size med en curlingplan. Inte läge att sätta ner en Boeing 770047 där alltså men jävlar vilka skillade piloter vi hade.
Innan jag hinner säga ”Kjell Lönnå har stulit mina kalsonger” står vi och ska checka in på ett skitigt hostel Jag gillar skitiga hostel, ju skitigare desto bättre, man får oftast träffa väldigt intressanta figurer på såna ställen. Men det rimmar inte riktigt med vad de flesta jag jobbar med skulle säga är ett skönt boende. Snarare tvärt om. Något känns riktigt fel i allt detta.
Jag känner att jag liksom vill därifrån, jag vill bort till andra ställen av ön eller andra öar.
Känner mig rastlös och illa till mods men någonstans vet jag ändå att jag är ganska rastlös av mig och försöker slappna av och vara i nuet, ungefär. Då får jag ett enastående erbjudande av en medtävlande på jobbet, att pröva på en inhemsk jag vet inte vad.
Det kommer fram en kvinna med en larv i ansiktet, inte på ansiktet utan i ansiktet. Den kryper frenetiskt runt under hennes hud, det ser lekfullt ut på något sjukt sätt. Hon erbjuder mig att testa upplevelsen och för sitt trassliga ansikte mot mitt medans larven är fullt med på spelet och sticker ut näbben ur hennes hud och ska precis hoppa in i mitt plyte.
Med ett panikartat andetag vaknar jag kallsvettig i min egen säng. Kl är 0855 och jag är sen till jobbet även denna måndag. Tur att vi har magiska flextider.
// Glenza, med nudlar i hela ansiktet!
Stulningar
Barn är sköna varelser, ett barn får en fråga om vad som är så bra med Bamse?
Ungen svarar lika snabbt som någon som precis har prickat in ett fyrtal vid pokerbordet att det givetvis är Vargen… och alla stulningar.
Stulningar var det ja, jag blev stulnad i helgen, 2 timmar av mitt liv rycktes ifrån mig utan att jag han försvara mig. Jag kunde ju givetvis ha slagit av filmen men det är lite emot mina principer. Har jag börjat sett en film kan jag inte sluta utan måste se vad som händer.
Den enda film jag faktiskt avslutat mitt i är faktiskt den svenska ”Gossip” kommentar överflödig.
Filmen heter ”Stone” och jag slog tyvärr inte av den.
Filmen är en enda lång dialog, i princip inget händer. Jag gillar när man blir starkt påverkad av en film, glad, ledsen, rädd, arg osv. I den här känner man exakt ingenting.
Dialogen är så tråkig och händelselös men man sitter ändå och hoppas på att det ska vända, att man ska känna nåt. Men icke. Filmen slutar abrupt, ett slut som man utan större ansträngning kunde lista ut efter 5 minuter. Med stjärnor som Milla Jovovic, Edward Norton och legendaren De Niro tycker jag att det ska vara svårt att misslyckas helt. Det borde gå att göra filmen hyffsad i alla fall. Nej nej… inte denna. Precis exakt oduglig.
Se den absolut inte! Sitt hellre och glo på en stillbild av ”Krösa-Maja” i 2 timmar. Det ger mer.
Glenza
Tretimmarstilten
När man har passerat ålder 28 börjar man bittert inse att batteritiden inte är vad den brukade vara. När man var 20+ kunde man gå på som en ångvält i flera dagar för att sedan nonchalant rycka på axlarna åt diverse missbedömningar man gjort senaste dygnen. Idag, en helt annan historia. Igårkväll förvandlades 2 glas vin snabbt till 32, glas, vin.
Det skulle inte bli så, men det blev så, det kan ju bli så ibland. Detta resulterar i att det blir en mardöm att kliva upp med tuppfan och jaga en hockey puck mitt i frukosten. Otroligt jobbigt. Det såg nog ut som en riktig cirkus kan jag tänka mig. Nu, i skrivande stund gör det fortfarande ont överallt men det känns tusen gånger skönare än i morse ändå.
Det är i såna här situationer man funderar över hur man kan minska fallet liksom, hur ska man ge kroppen minst skada utan att tumma på det roliga? Kan man optimera det här? Ja, kanske. Tretimmarstilten är fortfarande en obeprövad teori. Man är spiknykter fram till 00.00 sen går man fullständigt lös till 03.00. På primetime är man på tårna utav bara helvete. Man trycker ihop allt roligt till 3 timmar istället för 10 timmar. Måste ju bara fungera.
Vilken idiot tänker du, ja ja nu ska han gå och bli proffs på tretimmarstilt alltså? Nej inte alls, men det vore ju spännande att testa, några gånger iaf. Jag ska defenitivt testa. Man kommer alltid att gilla en långsittning så är det bara. Det är ju bara så sjukt mysigt, en uteservering räcker ibland väldigt länge om solen är med och sånt kommer jag alltid att vara barnsligt förtust i. Men då och då klämmer man till med en gammal tretimmarstilt och vips, så har men gett sig själv en tjänst, kanske. OBS testa inte detta om du inte är säker på att du är proffsbärtlare. Mitt mål är bara det lilla att alla till slut ska känna till den gamla tilten, det ska bli ord lika vanligt som grismun! Det använder väl alla? som svärord liksom, dödskönt, testa om du vill.
Ja, i afton blir det ett långt och segt pianosolo. Väldigt lugnt.
Alla som ska ut och fladdra idag, testa tilten och se om det funkar och berätta hur det går.
Piiz Glenza
Blogg
Tjena !
Detta här är en blogg.
Jag är absolut sist i klassen att skaffa en blogg.
Sannolikheten att den kommer läsas av andra än mig själv är skrämmande liten då jag antar att dom flesta har fullt i sin bloggbank.
Men skitsamma då, det är iaf en blogg!
Här kommer det publiceras scoop av den grönjävligaste sorten, samt lite andrigheter.
Jag har nämligen källor långt upp i mediaeliten i Sverige!
Än så länge är det en ganska osnygg blogg, det är mer en dagbok skulle man kunna säga.
Men jag hoppas kunna göra en liten renovering innan decenniet är slut iaf.
Mitt första inlägg kommer handla om den välkända teorin om "Tretimmarstilten" som kommer inom kort.
Tills dess, gör allt! Hela tiden!
